torsdag 8 februari 2018

Global trendföljning med svenska ETF:er

Idag publicerade jag ett längre backtest på en global trendföljande strategi med svenska ETF:er på Börslabbet. Studien finns att läsa i sin helhet här (premium). Jag tänkte här kortfattat dela med mig av mina resultat till bloggens läsare som inte är medlemmar på Börslabbet och är lite nyfikna på strategin och vad den innebär.

Den stora anledningen till att ta fram strategin är på grund av att det blev förbud att köpa amerikanska ETF:er nu med nya Mifid-regelverket vid årsskiftet. Det innebär att vi nu behöver rikta in sig på vad som erbjuds här i Sverige och de marknader som man kan komma åt här. Då det inte finns riktigt test ur svenskt perspektiv på liknande strategier har jag genomgående undersökt en sådan strategi som ska vara enkel och implementera. Jag har arbetat med att ta fram strategin sen årsskiftet och det är kul att äntligen få dela med mig av resultaten. 

Studien utgår från tester på data för följande index och tillgångar; Sverige, USA, Europa, Japan, Pacific ex Japan, Guld och Obligationer. Alla går att komma åt via olika svenska ETF:er och har månadsdata från 1970. Nedan visas resultatet för denna strategi under perioden 1970-2017. Topp 1-3 innebär att man håller de tillgångar som rankas högst på 3, 6 och 12-månaders momentum och innehaven uppdateras varje månad. Som syns har alla alternativ gett hög avkastning till lägre risk än index. I testet på Börslabbet går jag också bland annat igenom hur det skulle varit att ha flera tillgångar och resultat för olika momentumperioder. 


Nedan visas avkastningen för strategin som håller topp 2 tillgångar varje månad (notera logaritmisk skala).




Resultaten är mycket liknande de som många andra sett för globalt trendföljande strategier/taktiskt tillgångsallokering och mycket i likhet med exempelvis Meb Fabers resultat, vilket gör att testets avkastning inte är så förvånande. Nu har man lite svart på vitt att en trendföljande strategi enkelt går att implementera också här i Sverige med svenska ETF:er.

Själv kommer jag att gå över till denna strategi med mitt eget sparande som tidigare var i ETF:en GMOM. Notera också att alla resultat ovan är i SEK så man slipper den extra dollarrisk som många var oroliga över med GMOM. På Börslabbet finns nu också trendverktyg för de som vill enkelt följa strategin och i den fulla studien går jag igenom mer om implementering och implementeringskostnader.

Framöver kommer det flera tester tillgångsstrategier på Börslabbet och hur en portfölj bestående av Börslabbets strategier historiskt presterat. Det har blivit en hel del tester och jag håller på för fullt att sammanställa dessa, så det är bara hålla utkik framöver. 

5 kommentarer:

  1. Trevligt, har jobbat efter motsvarande momentum/trendföljande strategi i över 30år (mer hel mekaniskt sen de fantastiska datorernas intåg).
    Men alltid kombinerat med stop loss. De förvisso sällsynta men ruggigt stora nedgångarna ska man definitivt klippa bort. Psyket är allt, jag skulle inte må bra av att se så mycket kapital raderas ut. Tror också att slutresultatet vinner på detta (har inga simuleringsbevis).


    Visst är det smått fantastiskt att något så busenkelt kan ge så mycket överavkastning jmf. med index.

    Många aktiebloggare tycks ha fastnat i åsikten att det över tid inte går att slå index, och det är nog riktigt om man investerar efter index enligt buy and hold. Tråkigt att vara så trångsynt, och inte skörda rejält.

    Förtydligande, kurvan som visas i grafen "Top2" är alltså handel på maximalt 6 månaders momentum?

    Jag gör en löpande top down analys baserat på 1års momentum, där världsdel/marknad/valuta/osv beaktas, på vald scen applicerar jag sen 3 månaders momentum på 3-4 st värdepapper. Kör två separata portföljer enligt samma princip, företagsobligationer och aktier. Enligt samma momentum princip kan teoretiskt hela innehavet hamna i obligationer eller bank/madrass om tiderna skulle bli så eländiga.

    Arbetar nu på en strategi där Aktie stopp loss ska leda till blankning, istället för omedelbar flytt till annat värdepapper. Blir kurskorrigeringen varaktig löser ordinarie stopp loss. Men tveksamt om man ska krångla till det enkla, lätt att gå fel.

    Bor i Skåne var finns du, tror att vi skulle kunna prata bort några trend/momentum timmar över en kopp kaffe.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra! Ok, intressant med stop-loss. Tänker att det kommer lite per "automatik" i och med att man kollar indexen månadsvis, men kan ju vara vettigt med stop-loss vid stora fluktuationer.

      Ja, det är många som lite "målar in sig i ett hörn". Tror man kommer ganska långt på att applicera sunda och enkla regler. Fortfarande svårt att slå index däremot ur aktiv analys av företag och omvärlden, men många ser inte förbi detta om hur man själv kan göra det. Lite liknande resonemang som att säga att eftersom majoriteten inte kan springa ett marathon borde inte jag kunna det (gäller bara ha disciplinerat system och hård träning så kan man lyckas).

      Nej, det är handel baserat på ett snitt av 3-, 6- och 12-månaders momentum.

      Ok, intressant. Min egen erfarenhet med just stop loss är att det lätt blir mycket handel och extra avgifter. Lätt också att en aktie kan dyka 10 % för att sedan gå upp igen. Speciellt i momentumaktier. Lättare med index och trendföljning á 12-månaders momentum eller 200-dagars glidande medelvärde. Kan tipsa om ett test jag gjorde på Stockholmsbörsen med detta i höstas: https://borslabbet.se/trendfoljande-regler-backtest-pa-stockholmsborsen-1901-2017/

      Träffas gärna men bor i Uppsala. Om du har vägarna förbi får du gärna ta kontakt, alltid kul att prata aktier/börs över en kopp kaffe.

      Radera
  2. Jag hör av mig när kroppen är i närheten av Uppsala. Tror vi kan lära av varandra.

    SvaraRadera
  3. Har du testat med MA10/ma200-filter likt Meb Faber för denna strategi? Nån anledning att du inte tagit med korta räntor i grundurvalet så du kan sitta med 100% räntor när det är skakigt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Ja, gör det i testet på Börslabbet. Har inte ökat avkastningen markant. Testade också korta räntor, men det gav inte någon direkt skillnad och det finns ingen ETF som man kan investera i/göra snabbt byte emellan. Skillnaden är ca 0,1-0,2 % i avkastning per år samt maximal nedgång ändras med ca 1 %. Sharpe ändras med ca 0,02. Så skillnaderna är minimala om man inkluderar korta räntor.

      Radera