Momentumeffekten på Stockholmsbörsen

Efter mitt inlägg i våras där jag publicerade Oskar Landgrens kandidatarbete om "The Acquirer's Multiple" analyserades på Stockholmsbörsen blev jag kontaktad av en annan student som skrivit en kandidatuppsats. Denna uppsats är skriven av Johannes Westin och är om momentumeffekten på Stockholmsbörsen, det andra sättet förutom värdeinvestering som funkat bra över tid på börsen. För att läsa mer se studien här.

Studien utfördes på large cap aktier på Stockholmsbörsen under perioden 2000-2017 där topp 10 % köptes utifrån dess 12 månaders momentum och behölls i 3 månader. Det är den mest använda uppdateringsfrekvensen och behållningstiden och är liknande vad både jag skrivit om här tidigare på bloggen och vad Alpha Architect använder. Den årliga avkastningen blev 22,61 % jämfört med 3,22 % för OMXSPI. Nedan visas en jämförelse och i uppsatsen finns den årliga avkastningen där momentumaktier slog börsen 15 av 17 enskilda kalenderår. Mest intressant gav momentumaktier positiv avkastning under 2001, 2002, 2007 och 2015 då OMXS30 gav negativ avkastning.


Utöver att testa momentumeffekten testades det om det gick att få bättre avkastning med trendföljande MA12-regler. Det innebär att man varje månad jämför med 12 månaders glidande medelvärde och behåller om kursen är högre, men säljer om kursen är lägre. Det är också något jag skrivit mycket om här på bloggen och har fungerat riktigt bra på index senaste 17 åren. Som vi ser i tabellen nedan fås högre avkastning om man köpt och sålt index på detta sätt, men lägre avkastning för momentumstrategin. Det är likhet mot liknande studier som jag sett i värdestrategier och den bästa implementeringen av en sådan riskjusterad modell skulle därmed vara en hedge mot index (något också Tobias Carlisle och Alpha Architect varit inne på).



Det är otroligt kul att se alla dessa studier som igen och igen bekräftar både värde och momentum-effekten. Det extra roliga med de senaste studierna är att jag själv varit med och sett exakt denna avkastning i mina portföljer och bevakningsportföljer, så de återspeglar verkligen verkligheten.

För den som vill skapa sin egen momentum-strategi går det enkelt att göra via min tjänst Börslabbet där det finns färdiga strategier för sammansatt momentum och värde med momentum. Det finns också fonden Nordic Equity Momentum av Jonas Olavi på Alfred Berg, som också investerar efter liknande strategi och blev intervjuad inför denna kandidatuppsats (har själv ingen personlig koppling med Jonas Olavi eller Alfred Berg). Nordea har också produkter att följa momentum-effekten med STRIKT och i USA finns Alpha Architects QMOM och IMOM.