Test av value composite-kriterier

I och med lanseringen av Börslabbet testade jag ett flertal olika kriterier för Value composite, något som varit en aktiv debatt på min blogg på Tradevenue tidigare i år. Till grund för studien låg Börsdatas databas som de snällt delat med sig för att kunna göra studier på. Det har kommit flera olika bud från andra sidan Atlanten om vad för kriterier man behöver ha och jag var nyfiken på att testa det här i Sverige. Det hela slutade med min studie "Vad fungerar på Stockholmsbörsen" som återfinns på Börslabbet. Jag vill skriva lite om de slutsatser jag gjorde utifrån denna studie här på bloggen och de uppdateringar jag gjort i min Value composite/Sammansatt värde screening.

Det hela började med att OSAM (som utvecklat Value composite) gjort ett antal studier och kommit fram till att använda Shareholders yield och ta bort P/B, något jag skrev om i detta inlägg. Inlägget skapade ett stort intresse och är det mest kommenterade inlägget här på bloggen med nästan 80 kommentarer. Det gjorde att jag valde att testa de teser som kom upp i inlägget, men också andra frågeställningar jag funderat på. Detta testades:

Detta var resultaten med kommentarer:

Shareholders yield eller direktavkastning?
Direktavkastning visade sig ge högre avkastning förvånande nog. Den anledning jag kommer på är att det är på grund av att vi inte har återköp på samma sätt som i USA. Innan införandet av återköp där gav direktavkastning samma premie som shareholders yield. Ännu har vi inte sett företag gå över till återköp här i Sverige, så direktavkastning visade sig vara ett bättre mått. Det visade sig till och med vara så bra mått att jag skapade en strategi utifrån endast direktavkastning; trending dividend, till Börslabbet.

Med eller utan P/B? 
Med P/B visade sig fungera bättre än utan. Skillnaden var inte så stor men anledningen är nog densamma som med Shareholders yield. Anledningen till att OSAM tog bort P/B var just återköpen, då det förvrider P/B för amerikanska företag. Då vi inte har återköp här i Sverige är P/B fortfarande ett okej mått att inkludera i Value composite.

Enstaka perioder eller sammansatt momentum?
Sammansatt momentum gav bäst resultat och kontinuerligt bra resultat. Enstaka perioder kunde ibland ge bättre resultat, men ändrade man en parameter skiftade det mycket. Detsamma som med enstaka nyckeltal, de kunde ibland ge bättre resultat, men sammansatt momentum och sammansatt värde ger kontinuerligt bra resultat. Då de ger kontinuerligt bra resultat är de tryggast att använda för kontinuerligt bra avkastning framöver.

Med eller utan F-score?
Också detta gav förvånande resultat. Med F-score gav lägre avkastning än utan. Det kan troligtvis bero på att man går från de allmänt billigaste bolagen till att hitta de mindre billiga bolagen med bra underliggande kvalitet. Allmänt har alla Value composite bolag bra F-score, så nyttan minskar med F-score måttet då de med sämst F-score är redan bortsållade. Det visar sig att det är viktigare att sortera på billighet än att sortera på de med högst F-score när alla bolag ändå har bra F-score.

Sammanfattning
Studien gav slutsatsen att det är bäst att ha value composite med P/B och direktavkastning istället för Shareholders yield. Sammansatt momentum används också i de trendande portföljerna. Alla de olika strategierna finns att tillgå för de som är medlemmar på Börslabbet och mina egna portföljer kommer också att uppdateras utifrån dessa kriterier. Det är intressant att se att det mesta som fungerar i USA fungerar bra här också, men man får justera något för skillnaderna på de olika börserna.