Tajmande vs passiva tillgångsstrategier - del 2

I föregående inlägg gick jag igenom övergripande om skillnaderna mellan tajmande och passiva tillgångsstrategier. I detta inlägg tänkte jag gå mer in på kostnaderna för de två. 

Nedan visas avkastningen innan avgifter för en del aktiva och passiva strategier (klicka för att förstora) från bloggen Investingforaliving.us från 1973. Golden Butterfly som inte är med har gett 9,6 % i avkastning. Lite om förkortningarna:

Källa: Investingforaliving.us
En första observation är att avkastningen för alla passiva portföljer (i gult och blått) är nästan alla mellan 9-10 %. De tajmande portföljerna har en avkastning som är ungefär 5,5 % högre för Dual momentum och 9 % högre för GTAA AGG 3 än de stabila passiva portföljerna. Detta till oftast lika stor risk på nedsidan, då både de passiva och tajmande strategierna jag nämnde ovan har haft en maximal nedgång på -10-20 %.

Kollar vi på de senaste tio åren är överavkastningen inte lika stor. Globala tillgångsportföljen och liknande portföljer som har global exponering har gett ca 5,5 % i avkastning per år. De tajmande strategierna har gett 9,2 % (GEM) respektive 11,9 % (GTAA AGG3), vilket gjort att de slagit de passiva portföljerna med 3,7 % respektive 6,4 % per år.

Notera att allt ovan är avkastning innan avgifter, så hur är det då efter avgifter? Alla strategier är baserade på indexfonder som går att få till en avgift på under 0,5 %, så det är inte avsevärt högt. För de tajmande strategierna måste man lägga till kostnaderna för byten. Dual momentum har historiskt haft en omsättning på ca 150 % av portföljen, vilket gör att man måste ombalansera den ca 1,5 gånger per år. GTAA AGG 3 har haft en omsättning på ca 300 % av portföljen, vilket är uppdelat på 3 tillgångar, vilket gör att man måste göra 9 byten per år.

Bästa alternativet för Dual momentum är att ha en svensk variant med svenska ETF:er (se här), vilka kostar 0,25 % och under att handla via Avanza och Nordnet. Om man har 100 000 kr i portföljen och gör 1,5 byten per år innebär det 3*0,069 % = 0,207 % (ett sälj och ett köp per byte). För GTAA AGG3 är det bäst att använda DeGiro, då man kan ha ett dollarkonto och handla de amerikanska ETF:erna som används. Här är det mest mini-courtaget som kostar, vilket är 20 kr per affär. Med 18 transaktioner per år blir det 360 kr, vilket är 0,36 % om man har 100 000 kr i portföljen. Avgifterna kan då hållas under 0,5 % per år.

Däremot så tillkommer det en extra kostnad för en taktisk portfölj, vilket är så kallad "slippage". Det innebär helt enkelt att man inte kan exakt handla efter signalerna. Det kan dels bero på att man inte har möjlighet att handla vid stängning, men det beror också på spread. Bästa alternativet är att handla vid stängning beroende på signaler, men då det är kl 22.00 på kvällen för ETF:er noterade i USA kan det bli svårt. Själv gör jag transaktionen kl 17 dagen efter, med antagandet att rörelserna tills dess är helt slumpmässiga. De kanske de inte är, men allmänt tror jag inte rörelserna är så pass stora för att dra ner avkastningen. Om vi antar 1 % i slippage så får vi en kostnad på 1-2 % per år mer för de tajmande strategierna jämfört med de passiva.

Det finns också ETF:er som applicerar liknande strategier, se t.ex. Cambrias ETF GMOM, som bygger på samma princip till en avgift på 0,94 %.

Om nu de tajmande strategierna kostar 1-2 % mer per år än de passiva, är det värt det att lägga ner den extra tiden som krävs för att varje månadsslut se hur man ska ligga investerad? Själv har jag tyckt att det varit lite krävande att varje månadsslut titta på signaler efter att ha gjort det i ungefär 2 år. Med ungefär 2 % i kostnad per år hade då de tajmande strategierna gett en avkastning på ungefär 2 respektive 4 % högre än passiva strategier de senaste tio åren. Däremot så hade liknande extraavkastning gått att få om man bytt ut aktiedelen mot värdeaktier i en passiv portfölj, vilka har get 8 % mer avkastning än index senaste tio åren. Med 50-75 % aktier drar det upp avkastningen med 4-6 %, vilket ligger i linje med de tajmande strategierna, men till större risk.

Totalt sett kan man säga att förutsatt att man är villig att vara lite mer aktiv med portföljen så kan man skapa alfa på liknande sätt som att investera i värdeaktier, detta till en lägre risk för stora förluster. Själv har jag valt att dela upp mitt sparande i dels olika aktiestrategier och dels en tajmande tillgångsportfölj, för att sprida riskerna mellan olika sätt att investera. Fick också en kommentar på tidigare inlägg där skribenten var skeptisk till t.ex. Golden Butterfly, då många bedömare misstänker att avkastningen kommer att vara låg för aktier och obligationer framöver. Av denna anledning tror jag att det kommer att vara ännu viktigare att försöka få extra avkastning mot att passivt investera i aktier och obligationer framöver.

Se också dessa två inlägg av andra bloggare på Tradevenue som jämfört tajmande och passiva portföljer:
http://www.tradevenue.se/user/3033/portfolio-j%C3%A4mf%C3%B6relser
http://www.tradevenue.se/Inaudible/amorteringsportf%C3%B6ljen