En läsare gav förslag på att ha ett inlägg här på bloggen som jämför tajmande tillgångsstrategier med passiva. Jag tyckte det var en utmärkt idé, här kommer ett sådant inlägg.
Först och främst, vad är en tajmande tillgångsstrategi och en passiv sådan? En tajmande tillgångsstrategi är en investeringsstrategi som investerar i olika tillgångar baserat på någon signal, det kan vara prisuppgång senaste 12 månaderna eller 200 dagars flytande medelvärde. Beroende på dessa signaler så ligger man antingen investerad i tillgången eller inte. De tillgångar man är investerad i är allt ifrån aktier till guld och råvaror.
En passiv tillgångsstrategi är helt enkelt investerad efter samma fördelning varje år och balanseras om en gång per år. Denna är mest rekommenderad till privata investerare eftersom den kräver lite tid och analys samt att den oftast är ganska stadig. Det finns en uppsjö av olika passiva strategier och en bra sammanställning finns hos
Porfoliocharts.com. På den sidan kan man också testa olika passiva strategier och hur de skulle presterat sedan 70-talet.
Efter mycket läsning har jag kommit fram till ett fåtal strategier som jag anser vara bäst i form av avkastning, volatilitet och maximal nedgång. Jag har sammanfattat alla på sidan
Enklainvesteringar.se för att ge en enkel översikt. Dessa inkluderar:
Tajmande strategier:
- Dual Momentum (GEM)
- Global Taktisk Tillgångsallokering (GTAA AGG 3, GTAA AGG 6, GTAA 13)
Passiva strategier:
- Golden Butterfly
- Permanenta portföljen/Rika Tillsammans-portföljen/Quattro Staggioni
- 60/40-portfölj
De tajmande strategierna har gett 15 % avkastning per år för Dual momentum och 18 % per år för GTAA AGG 3 sedan 1972, medan de passiva portföljerna legat på mellan 9-10 % per år. Skillnaden är ganska stor och om tio år blir 100 000 kr totalt 259 000 kr vid 10 % avkastning, 404 000 kr vid 15 % avkastning och 523 000 kr vid 18 % avkastning. Däremot är detta innan avgifter, vilket gör att avkastningen blir lägre i verkligheten. Då alla strategier investerar i indexfonder med avgift under 0,5 % är denna kostnad inte så hög. Däremot tillkommer det en del kostnader för de tajmande strategierna, uppskattningsvis på 1-2 % per år i courtage och så kallad slippage. Slippage är den missade avkastningen i form av spread och den kostnad som uppstår av att man inte kan handla exakt efter signalerna.
Med en extra avkastning på 3-6 % per år efter avgifter verkar de tajmande strategierna vara självklara val. Däremot finns det en del problem med dessa. Dels måste man vid varje månadsslut bevaka signalerna, vilket kan vara svårt att göra även för de som är aktiva på börsen. Utöver det kan det hända att strategin ger en signal som man inte håller med om (sälj guld och köp långa obligationer skedde t.ex. tidigare i år i GTAA AGG 3 vilket jag inte tyckte var så taktiskt). Dessutom så kan det vara att strategin underpresterar index, vilket Dual momentum gjort senaste året i Sverige och USA, och det finns en risk för så kallade zig-zag förluster genom att man hoppar in och ut i samma index. En passiv strategi är mycket enklare att följa och inte alls så tidskrävande, plus att man sover tryggt om nätterna.
Personligen tycker jag att passiva strategier passar de flesta som inte är så intresserade av investeringar, medan en tajmande passar mer personer som är mer aktiva. I nästa inlägg tänkte jag gå in mer i detalj på kostnaderna bakom en tajmande strategi.