Först gäller det tanken om att ta in räntesparandet i portföljen. Detta är för att få en bättre helhetsbild av sparandet och för att minska volatiliteten. Tanken var först att ligga 100 % investerad i aktier i den långa portföljen och ha 100 % i räntor i ett buffertsparande. Däremot innebär det att man med lite kapital har mycket i räntor och lite i aktier. Vid sedan mycket kapital så är det motsatta. Det jag kom fram till är att jag nog alltid vill ha en del i räntor, likt en 40/60 portfölj, Warren Buffets 10/90 portfölj eller någon annan strategi. Framöver så kanske det också är lämpligt att investera i reella tillgångar och dra ner räntedelen. Konceptet är att inte ligga 100 % i aktier, utan att ha en lite mindre aggressiv fördelning.
Sedan jag började spara i aktier i början av förra året (då jag fick mitt första jobb efter examen) så har aktieandelen successivt ökat från 0 % till 80 %. Anledningen till att jag började fundera var just om jag vill gå under denna andel i räntor. Min slutsats var att det var lite lågt och tanken är att successivt öka denna del räntor till 25 % för att skapa en bra buffert.
Detta innebär då att Fysikerportföljen framöver kommer att stå på fyra ben: en fondportfölj, en mekanisk aktieportfölj, en aktiv aktieportfölj och en ränteportfölj. Tanken är att dessa fyra delportföljer ska vara lika stora och följa individuella strategier och på så sätt sprida riskerna (även om 75 % är exponerat mot aktier för tillfället). Det blir att Fysikerportföljen ser ut som följande:
Varje portfölj ska följa sin strategi och fördelningen ska vara som i bilden ovan för att satsa lika på alla strategier. I enkla fondportföljen så används dual momentum på SPP Global, SPP Sverige och SPP Obligationsfond. Denna utgör utnyttjar marknaders momentum och investerar globalt. Enkla aktieportföljen använder en mekanisk strategi som investerar i EV/EBIT aktier med momentum. Aktiva portföljen så investerar jag själv i aktier och ska försöka slå de andra portföljerna samt index.
Ett ämne som också berörts mycket på senaste tiden på bloggen är marknadstajming. I och med att jag nu kommer inkludera ränteportföljen i Fysikerportföljen så känner jag inte samma stora behov av att minska nedsidan längre. Detta innebär att momentum-regler används i fondportföljen och jag kommer själv använda konjunktur + MA10-strategi i aktiva portföljen (men endast sälja halva innehavet). Däremot så tänker jag helt skippa det i den mekaniska aktieportföljen då det visat sig att dessa strategier ger bättre resultat utan MA-regler eller liknande, eftersom de går riktigt bra i bear market. Det innebär att det kommer vara tre individuella strategier: en indexportfölj som använder helt momentum, en mekanisk portfölj som bara köper oavsett läge och att min aktiva portfölj där jag kommer använda konjunkturen + MA10 för att minska risk och öka avkastning.
Det ska bli intressant framöver om vilken strategi som det kommer att gå bäst för; den aktiva som utnyttjar konjunkturen + MA10, dual momentum eller en mekanisk värdeinvesteringsstrategi. De senare har gett runt 18 % i avkastning med en Sharpekvot på 0,8-0,9 i USA under åren 1975-2014 i backtester. Sedan starten av den aktiva portföljen och mekaniska strategin i månadsskiftet januari/februari i år leder den aktiva.
Jag ska också uppdatera beskrivningen av Fysikerportföljen här på sidan på grund av denna uppdatering.