Civilingenjörsutbildningens brister

Jag går nu en högskolepedagogisk grundkurs. Det är totalt en femveckorskurs där vi får lära oss hur vi kan lära ut våra teoretiska kunskaper. Under dessa veckor får vi ta del av vad för lärosätt det finns, hur man lär och hur man ska agera som lärare och vara i sin lärarroll. Dessutom så är fokus på vad vi vill att studenterna ska ta med sig. Det är riktigt intressant att sitta på denna kurs med deltagare från alla discipliner. Det har mig också fått mig tänka mer på min egen utbildning och de studenter jag möter i vardagen.

Själv har jag under längre tid varit kritisk till civilingenjörsutbildningen. Den är utformad att man ska stoppas full med material och kunna lösa typproblem. Mot slutet av utbildningen kommer man på att man kanske ska testa studentens problemlösningskunskaper och skickar då ut denne i ett examensarbete där man får göra något projekt som man sedan får sin examen på. Jag själv gjorde också innan dess ett kandidatarbete, och märkte att jag efter 3 års studier stod helt oförberedd för uppgiften. Det var inte en svår uppgift, det var att mäta krafterna på en vinge på ett horisontalaxlat vindkraftverk. Dessa och liknande uppgifter ställs man inför och är tyvärr efter 3-5 års utbildning helt lost i hur man ska gå tillväga. Här gällde det inte att lösa typproblem, här gällde det att lösa ett verkligt problem. Det är först då man inser att man behövt de djupa kunskaperna och förståelsen i utbildningen.

Enligt högskolelagen så ska utbildningen på grundnivå ge följande:

8 § Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på dekunskaper som eleverna får på nationella program igymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen fårdock besluta om undantag när det gäller konstnärligutbildning. 
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas 
– förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, 
– förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösaproblem, och 
– beredskap att möta förändringar i arbetslivet. 
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna,utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att 
– söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, 
– följa kunskapsutvecklingen, och 
– utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaperinom området. Lag (2009:1037).

 Så när vi började med vårt kandidatarbete så ska vi ha då ha utvecklat vår förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, urskilja, formulera och lösa problem samt ha en beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Jag kände att jag saknade alla dessa delar i min utbildning. Jag var drillad till att lösa typproblem, de problem som inte uppstår i verkligheten, och detta trots att jag var en engagerad och intresserad student som ville lära mig.

För mig så krävdes det att jag behövde åka till Schweiz och studera där på fysikinstitutionen för att få upp ett intresse för fysik och för att få upp ett intresse i egenvärdet att förstå fysiken. Det var där jag fick upp ett intresse för att förstå fysik och för att förstå fysikaliska problem och angripa dessa. Anledningen till detta var fokus på de djupa kunskaperna. Vi hade föreläsningar, sedan inlämningsuppgifter och när kursen var klar en muntlig tenta. Det var riktigt jobbigt, men jag är väldigt glad att jag gjort det. Det har verkligen ökat min förståelse för fysik, för ämnet och min förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar. Detta och mina år efter det har ökat min förmåga att ta in kunskap och bearbeta detta, gjort att jag nu kan bland annat tillgodogöra mig nationalekonomiska och ekonomiska forskningsartiklar. Jag gick också på fritiden 30 hp nationalekonomi och 15 hp historia och fick toppbetyg och jag är nu forskare i teoretisk fysik. Allt detta eftersom jag ökat min förmåga att tillgodogöra mig djupare kunskap och förståelse och i och med detta också fått ett ökat intresse.

Nu är jag tillbaka, står på andra sidan föreläsningssalen och undervisar (faktiskt i labbsalen, men ändå) och inser att fokuset återigen ligger helt fel. Studenterna framför mig lär sig typproblem, lärarna klagar på att de saknar förståelse och de kommer sen ut i arbetslivet eller till sitt första projekt helt oförberedda. Vi lär studenterna att beräkna trycket i en tank, när verkligheten de möter på arbetsplatsen är en helt annan. Mer än 90 % av de studenter som lär sig beräkna trycket i en tank kommer aldrig att göra det. De 10 % eller färre kommer göra det med avancerad programvara, där det inte är viktigt att beräkna trycket förhand, utan att förstå proceduren, att göra självständiga och kritiska bedömningar, att kunna urskilja, formulera och lösa problem. Vi fokuserar däremot på att tentera studenterna på att beräkna komplexa problem, utan att de förstår vad Newtons eller Eulers lagar innebär. Istället för att fokusera på att lära dem förståelsen, för hur fysiken fungerar, så lär vi dem att lösa typproblem.

Den sista allmänna punkten i lagen säger att utbildningen ska förbereda studenterna att möta förändringar i arbetslivet. Däremot fokuserar civilingenjörsutbildningen endast på att lära ut kunskaper, kunskaper som en stor del av de examinerade aldrig kommer att använda. Många av oss examinerade säger detsamma. Så det bästa vi kan ge studenterna, det är ett vetenskapligt förhållningssätt, ett sätt att angripa nya problem och göra det som högskolelagen säger. Skapa ett aktivt och utmanande studentliv, där fokus är att lära för livet och inte för tentan. Verkligheten ser inte ut som att alla studenter ska hamna på ett kontor som med papper och penna ska räkna på en hiss. Självklart behöver vi ämneskunskaperna, och självklart behöver ingenjörer kunna räkna. Men ett större fokus på att lösa problem och djupare kunskaper behövs för att vi ska möta framtidens utmaningar. Om vi ska ligga i framkant, så kan vi inte ha ingenjörer som bara kan räkna på typproblem, utan vi behöver tänkande individer som kan utföra framtidens utmaningar och problem. Räkna på typproblem och lära sig kunskaper utantill kan de klart mycket bättre i Asien, och det är inte svårt att lära en dator göra det utantill. Så för studenternas och vårt lands bästa så behöver vi klart förbättra upplägget av civilingenjörsutbildningen och på vilket sätt kunskap och förståelse lärs ut. Det verkar ske en förändring i institutionens arbete och jag hoppas att denna tar ordentlig fart, världen väntar inte.

För mer läsning i ämnet, läs gärna Jan Bolmesons inlägg på RikaTillsammans om att inte skaffa dig en utbildning för att få ett jobb, utan läs det du är intresserad av och skapa dig en talang. Han är också en civilingenjör i teknisk fysik, som sadlat om efter utbildningen. Det viktiga är att ha en idé och en tanke med sin utbildning.