söndag 11 september 2016

Disciplinerad värdeinvestering

Att vara en disciplinerad värdeinvesterare är inte alltid lätt, speciellt när det kommer till rent kvantitativa strategier. Det är lätt när strategierna går bra och de överpresterar mot index, så som de gjort i Sverige det senaste året. Däremot går de mindre bra när de underpresterar mot index, som i USA det senaste året. Ett bra inlägg om detta kom nyligen upp på bloggen Investingresearch.net och handlar just om att det gäller att hålla i sin strategi i vått och torrt.

Nedan visas den rullande tolvmånaders utvecklingen av sammansatt värde (Value Composite) mot index. Vi är just nu i USA inne i en av de sämst presterande perioderna för de senaste 15 åren, med en underprestation på över -10 % mot index.

Källa: Investingresearch.net
Än värre blir det om vi kollar på så kallad "drawdown". Nedan visas prestationen för den variant företagsmultiplen (EV/EBIT) som används på Acquirersmultiple.com. I januari i år så skulle man alltså suttit med en nedgång på nästan -40 %, medan index endast var ner -15 %. Likaså gäller den ETF som investerar efter en liknande strategi, QVAL.

Källa: Acquirersmultiple.com

Detta är saker man måste vara fullt medveten om när man investerar i dessa strategier, speciellt efter sådan bra prestation som skett i Sverige på senaste tiden. Det värsta är också att ge upp i ett läge som det nuvarande i USA, eftersom som vi ser i första grafen så går prestationen från -10 % mot index till + 10 % mot index ganska kort efter. Men som det gäller med alla aktier, man måste alltid vara förberedd på nedgångar på över -50 %, men också komma ihåg att det smärtar mest när resten av marknaden går bra. De som genomlider dessa smärtor blir sedan väl belönade, som vi ser i grafen nedan (notera log-skalan). För att slå marknaden krävs det att vara annorlunda mot marknaden, både i upp och nedgång, annars kan man lika gärna investera i index. Och kom ihåg; Don't mess with the screens, var disciplinerad.


söndag 21 augusti 2016

Passiva tillgångsstrategier

Detta är det tredje och sista inlägget i serien om tajmande vs passiva tillgångsstrategier. I denna del tänkte jag gå i lite mer i detalj om hur man kan utforma en passiv tillgångsstrategi, vad man bör tänka på och hur man kan göra den bättre. Grundprincipen är att man bör hitta en portfölj som gör stadig avkastning till så låg risk som möjligt, så att man ska kunna känna sig trygg med den. På grund av ombalanseringar mellan olika tillgångar görs det automatiskt i traditionella portföljer som t.ex. 60/40-portföljen som är 60 % investerad i aktier och 40 % investerad i obligationer, vilket gör att de har gett nästan lika hög avkastning som aktier men till lägre risk. Anledningen till att det sker är för att man minskar aktieandelen när börsen gått upp och blivit dyr, medan man ökar aktieandelen när aktier gått ner och blivit billigare, inte svårare än så.

Enklaste portföljen är helt enkelt att ha 50 % i aktier och 50 % i räntor, något som bland annat investeringsgurun Graham rekommenderade. Den i USA traditionella portföljen bestående av 60 % aktier och 40 % räntor är en lite mer aggressiv variant av denna. Avkastningen är inte mycket lägre än börsen, men risken är mycket lägre. Däremot har det visat sig ännu bättre att ha 40 % aktier, 40 % räntor och 20 % guld, en portfölj kallad Golden Butterfly (se Portfoliocharts.com för mer info). Här är avkastningen lika hög som en 60/40-portfölj men med ännu lägre risk, sämsta året sedan 1972 är -11 % mot -23 % för 60/40-portföljen. Dessutom är avkastningen mer stabil över kortare tidsperioder (5-10 år) vilket gör den till en mer trygg portfölj.

Grundbultarna i en portfölj är alltså aktier, räntor och eventuellt guld. Sedan kan man addera andra tillgångsslag, så som REIT och råvaror etc, men det brukar inte förbättra portföljen mycket och adderar oftast komplexitet. Däremot kan det vara bra för diversifieringen under korta perioder. En bra sammanställning över olika portföljer finns hos Portfoliocharts.com.

För aktiedelen är enklaste sättet att investera i olika indexfonder. Då får man bra avkastning till en låg avgift, eftersom indexfonder oftast slår 80-90 % av aktiva förvaltare. Därför är det viktigaste att kolla på avgiften, så att denna inte blir för hög, eftersom den är det som drar ner avkastningen mest. Om man har läst på denna blogg kanske man har läst på om att det finns kvantitativa strategier som kan slå börsen på olika sätt och man kan också använda sig av dem istället för att investera passivt i index. Men notera att de kräver en del vetskap om hur de funkar och att de kan underprestera index då och då, så som de gjort i USA senaste åren. Tyvärr finns inte sådana fonder i Sverige utan man får köpa amerikanska ETF:er för att använda dessa strategier, om man inte gör det själv. Sådana är t.ex. AlphaArchitects ETF:er QVAL, IVAL, QMOM och IMOM. Dessa har historiskt sett gett 5-10 % mer än index, vilket skulle dra upp totalavkastningen i portföljen några procentenheter.

För räntedelen så kan man välja antingen räntefonder eller sparkonto. Tyvärr är räntefonder det sämre alternativet i dagsläget, till skillnad mot de senaste 40 åren då de gett bra avkastning på grund av sjunkande räntor. Dels bör man undvika att ha dem i ett ISK, eftersom räntan är lägre än ISK räntan. Dels är vi på historiskt låga räntenivåer, vilket gör att penningmarknadsfonder nu ger negativ avkastning och obligationsfonder kommer att vara riktigt riskfyllda om räntorna går upp. Den tioåriga räntan är ganska bra proxy för avkastningen för obligationer de kommande tio åren, vilket i så fall kommer att vara 0,01 % men med högre risk än ett sparkonto. Förutsatt att man tror på positiv ränta på sparkonton någon gång de kommande tio åren så är det bättre med ett sådant. Sist vi var i en räntebotten, på 30-talet, gav korta räntor klart högre avkastning än långa räntor de kommande 30 åren, se detta inlägg och grafen nedan.


När man utformar portföljen så får man tänka på sin egen riskvilja. För en riskavert investerare passar det att ha max 50 % aktier, för en som vill ta på sig mer risk kan man ha en högre andel. Skulle jag själv helt gå över till en passiv portfölj skulle jag nog ha 70 % i kvantitativa aktiestrategier, 20 % på sparkonto och 10 % i guld, mest för jag är medveten om att aktierna kan gå ner mycket och att jag fortfarande är ung och sparar mycket. 

Det kan också vara intressant se vad för förväntad framtida avkastning olika tillgångar kan ha framöver. Research Affiliates har en bra sammanställning för alla tillgångsklasser och utifrån nuläget så är aktier utanför USA att föredra.

Det var sista delen i serien om tajmande vs passiva tillgångsstrategier. Se tidigare inlägg här:

fredag 19 augusti 2016

Faller bostadspriserna?

En vän skrev till mig och undrade vad jag tyckte om bostadspriserna och hade noterat att de stannat av. De som har följt denna blogg ett tag har märkt att jag varit skeptisk till dagens bostadspriser och den ganska maniska fas vi varit inne i sedan 2012. Däremot har bostadspriser haft bra momentum och fortsatt upp. 

Kollar vi på utvecklingen för Valueguards bostadsindex toppade den på 222 i våras för bostäder generellt och 286 för bostadsrätter. Det innebär att sedan 2005 så har priserna gått upp med +122 % respektive + 186 %. Nedan är grafen för de två indexen med ett 10 månaders flytande medelvärde (motsvarande 200 dagars). Båda indexen är nu runt detta medelvärde men inte klart brutit under detta, vilket historiskt varit en bra trendsignal i alla möjliga tillgångar. Det skedde under lågkonjunkturerna 2009 och 2012 senast.

Källa: Valueguard
Än kan man inte från index säga att det direkt är ett trendskifte utan mer en avmattning. Booli kom också nyligen med en studie som visade att bostadspriserna på flera håll i landet fallit på ett år sikt, se dagens artikel från Di, vilket brukar vara en bra indikator på trendskifte. Om det nu blir ett trendskifte och bostadspriserna fortsätter falla så kan det ha stor påverkan på ekonomin i stort. Många institut har gjort studier på hur mycket ett fall i bostadspriser påverkar konsumtion, och även om man ska vara skeptisk till specifika siffror så är det i alla fall omfattande. Vi har nu haft en boost i ekonomin av bostadspriser som gått upp och det skulle kunna vända till att ekonomin dras tillbaka av bostadspriser som går ner.

Vi är däremot inte det enda landet med rusande bostadspriser, utan länder så som Australien, Kanada och Hong Kong har också haft rusande priser i samma skala. Ekonomen Steve Keen som specialiserat sig på skuldkriser påpekar just detta i våras och det problem en skuldkontraktion kan ha i en ekonomi, just det som vi sett i stora delar av euro-området.

Källa: Economist

Det är svårt att säga riktigt vad som kan hända och det kan bli så att vi fortsatt kommer att se högre bostadspriser, även om det känns svårt att uppnå i dagsläget. Det är mest att man bör vara medveten om de risker som finns samt att ta hänsyn till det i sitt investerande. Vi kan se en liknande utveckling som i början av 90-talet där börserna i resten av världen går bra men där svenska börsen går dåligt, en svag svensk krona och att det påverkar bolagen med hög inhemsk exponering negativt. 

tisdag 16 augusti 2016

Tajmande vs passiva tillgångsstrategier - del 2

I föregående inlägg gick jag igenom övergripande om skillnaderna mellan tajmande och passiva tillgångsstrategier. I detta inlägg tänkte jag gå mer in på kostnaderna för de två. 

Nedan visas avkastningen innan avgifter för en del aktiva och passiva strategier (klicka för att förstora) från bloggen Investingforaliving.us från 1973. Golden Butterfly som inte är med har gett 9,6 % i avkastning. Lite om förkortningarna:
  • QI TV = Kvantstrategin trending value i USA (value composite + momentum)
  • GTAA = Global Tactical Asset Allocation och olika varianter av den
  • GEM = Global Equity Momentum och är dual momentum applicerat på USA och resten av världen
  • GAA står för Global Asset Allocation och är världsportföljen, alltså alla tillgångar som finns i världen och kan ses som index.

Källa: Investingforaliving.us
En första observation är att avkastningen för alla passiva portföljer (i gult och blått) är nästan alla mellan 9-10 %. De tajmande portföljerna har en avkastning som är ungefär 5,5 % högre för Dual momentum och 9 % högre för GTAA AGG 3 än de stabila passiva portföljerna. Detta till oftast lika stor risk på nedsidan, då både de passiva och tajmande strategierna jag nämnde ovan har haft en maximal nedgång på -10-20 %.

Kollar vi på de senaste tio åren är överavkastningen inte lika stor. Globala tillgångsportföljen och liknande portföljer som har global exponering har gett ca 5,5 % i avkastning per år. De tajmande strategierna har gett 9,2 % (GEM) respektive 11,9 % (GTAA AGG3), vilket gjort att de slagit de passiva portföljerna med 3,7 % respektive 6,4 % per år.

Notera att allt ovan är avkastning innan avgifter, så hur är det då efter avgifter? Alla strategier är baserade på indexfonder som går att få till en avgift på under 0,5 %, så det är inte avsevärt högt. För de tajmande strategierna måste man lägga till kostnaderna för byten. Dual momentum har historiskt haft en omsättning på ca 150 % av portföljen, vilket gör att man måste ombalansera den ca 1,5 gånger per år. GTAA AGG 3 har haft en omsättning på ca 300 % av portföljen, vilket är uppdelat på 3 tillgångar, vilket gör att man måste göra 9 byten per år.

Bästa alternativet för Dual momentum är att ha en svensk variant med svenska ETF:er (se här), vilka kostar 0,25 % och under att handla via Avanza och Nordnet. Om man har 100 000 kr i portföljen och gör 1,5 byten per år innebär det 3*0,069 % = 0,207 % (ett sälj och ett köp per byte). För GTAA AGG3 är det bäst att använda DeGiro, då man kan ha ett dollarkonto och handla de amerikanska ETF:erna som används. Här är det mest mini-courtaget som kostar, vilket är 20 kr per affär. Med 18 transaktioner per år blir det 360 kr, vilket är 0,36 % om man har 100 000 kr i portföljen. Avgifterna kan då hållas under 0,5 % per år.

Däremot så tillkommer det en extra kostnad för en taktisk portfölj, vilket är så kallad "slippage". Det innebär helt enkelt att man inte kan exakt handla efter signalerna. Det kan dels bero på att man inte har möjlighet att handla vid stängning, men det beror också på spread. Bästa alternativet är att handla vid stängning beroende på signaler, men då det är kl 22.00 på kvällen för ETF:er noterade i USA kan det bli svårt. Själv gör jag transaktionen kl 17 dagen efter, med antagandet att rörelserna tills dess är helt slumpmässiga. De kanske de inte är, men allmänt tror jag inte rörelserna är så pass stora för att dra ner avkastningen. Om vi antar 1 % i slippage så får vi en kostnad på 1-2 % per år mer för de tajmande strategierna jämfört med de passiva.

Det finns också ETF:er som applicerar liknande strategier, se t.ex. Cambrias ETF GMOM, som bygger på samma princip till en avgift på 0,94 %.

Om nu de tajmande strategierna kostar 1-2 % mer per år än de passiva, är det värt det att lägga ner den extra tiden som krävs för att varje månadsslut se hur man ska ligga investerad? Själv har jag tyckt att det varit lite krävande att varje månadsslut titta på signaler efter att ha gjort det i ungefär 2 år. Med ungefär 2 % i kostnad per år hade då de tajmande strategierna gett en avkastning på ungefär 2 respektive 4 % högre än passiva strategier de senaste tio åren. Däremot så hade liknande extraavkastning gått att få om man bytt ut aktiedelen mot värdeaktier i en passiv portfölj, vilka har get 8 % mer avkastning än index senaste tio åren. Med 50-75 % aktier drar det upp avkastningen med 4-6 %, vilket ligger i linje med de tajmande strategierna, men till större risk.

Totalt sett kan man säga att förutsatt att man är villig att vara lite mer aktiv med portföljen så kan man skapa alfa på liknande sätt som att investera i värdeaktier, detta till en lägre risk för stora förluster. Själv har jag valt att dela upp mitt sparande i dels olika aktiestrategier och dels en tajmande tillgångsportfölj, för att sprida riskerna mellan olika sätt att investera. Fick också en kommentar på tidigare inlägg där skribenten var skeptisk till t.ex. Golden Butterfly, då många bedömare misstänker att avkastningen kommer att vara låg för aktier och obligationer framöver. Av denna anledning tror jag att det kommer att vara ännu viktigare att försöka få extra avkastning mot att passivt investera i aktier och obligationer framöver.

Se också dessa två inlägg av andra bloggare på Tradevenue som jämfört tajmande och passiva portföljer:
http://www.tradevenue.se/user/3033/portfolio-j%C3%A4mf%C3%B6relser
http://www.tradevenue.se/Inaudible/amorteringsportf%C3%B6ljen

söndag 14 augusti 2016

Tajmande vs passiva tillgångsstrategier - del 1

En läsare gav förslag på att ha ett inlägg här på bloggen som jämför tajmande tillgångsstrategier med passiva. Jag tyckte det var en utmärkt idé, här kommer ett sådant inlägg.

Först och främst, vad är en tajmande tillgångsstrategi och en passiv sådan? En tajmande tillgångsstrategi är en investeringsstrategi som investerar i olika tillgångar baserat på någon signal, det kan vara prisuppgång senaste 12 månaderna eller 200 dagars flytande medelvärde. Beroende på dessa signaler så ligger man antingen investerad i tillgången eller inte. De tillgångar man är investerad i är allt ifrån aktier till guld och råvaror.

En passiv tillgångsstrategi är helt enkelt investerad efter samma fördelning varje år och balanseras om en gång per år. Denna är mest rekommenderad till privata investerare eftersom den kräver lite tid och analys samt att den oftast är ganska stadig. Det finns en uppsjö av olika passiva strategier och en bra sammanställning finns hos Porfoliocharts.com. På den sidan kan man också testa olika passiva strategier och hur de skulle presterat sedan 70-talet.

Efter mycket läsning har jag kommit fram till ett fåtal strategier som jag anser vara bäst i form av avkastning, volatilitet och maximal nedgång. Jag har sammanfattat alla på sidan Enklainvesteringar.se för att ge en enkel översikt. Dessa inkluderar:

Tajmande strategier:
  • Dual Momentum (GEM)
  • Global Taktisk Tillgångsallokering (GTAA AGG 3, GTAA AGG 6, GTAA 13)  
Passiva strategier:
  • Golden Butterfly 
  • Permanenta portföljen/Rika Tillsammans-portföljen/Quattro Staggioni
  • 60/40-portfölj
De tajmande strategierna har gett 15 % avkastning per år för Dual momentum och 18 % per år för GTAA AGG 3 sedan 1972, medan de passiva portföljerna legat på mellan 9-10 % per år. Skillnaden är ganska stor och om tio år blir 100 000 kr totalt 259 000 kr vid 10 % avkastning, 404 000 kr vid 15 % avkastning och 523 000 kr vid 18 % avkastning. Däremot är detta innan avgifter, vilket gör att avkastningen blir lägre i verkligheten. Då alla strategier investerar i indexfonder med avgift under 0,5 % är denna kostnad inte så hög. Däremot tillkommer det en del kostnader för de tajmande strategierna, uppskattningsvis på 1-2 % per år i courtage och så kallad slippage. Slippage är den missade avkastningen i form av spread och den kostnad som uppstår av att man inte kan handla exakt efter signalerna. 

Med en extra avkastning på 3-6 % per år efter avgifter verkar de tajmande strategierna vara självklara val. Däremot finns det en del problem med dessa. Dels måste man vid varje månadsslut bevaka signalerna, vilket kan vara svårt att göra även för de som är aktiva på börsen. Utöver det kan det hända att strategin ger en signal som man inte håller med om (sälj guld och köp långa obligationer skedde t.ex. tidigare i år i GTAA AGG 3 vilket jag inte tyckte var så taktiskt). Dessutom så kan det vara att strategin underpresterar index, vilket Dual momentum gjort senaste året i Sverige och USA, och det finns en risk för så kallade zig-zag förluster genom att man hoppar in och ut i samma index. En passiv strategi är mycket enklare att följa och inte alls så tidskrävande, plus att man sover tryggt om nätterna.

Personligen tycker jag att passiva strategier passar de flesta som inte är så intresserade av investeringar, medan en tajmande passar mer personer som är mer aktiva. I nästa inlägg tänkte jag gå in mer i detalj på kostnaderna bakom en tajmande strategi.

torsdag 11 augusti 2016

Orsak och verkan - del 2: Insikter

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är det riktigt svårt att se orsak och verkan på börsen. Själv har jag bland annat varit mycket stolt över min övergång att gå från passiv indexinvestering till att investera i aktier. Det har gått bra hittills och avkastningen är klart högre än index och det främsta jag gått på är de kvantitativa värdemått som jag regelbundet skriver om här på bloggen. Nedan visas utvecklingen.


Det jag däremot nyligen insett är att det kanske inte har gått så bra egentligen, utan jag har bara kollat på fel index. Kollar vi på de svenska bolag som legat i portföljen så är det nästan uteslutande mid cap, endast en bråkdel kommer från de andra listorna. Nedan visas utvecklingen för mid cap index, vilken har varit likvärdig.



Utöver det var den totala aktieportföljen ca 15 % investerad i gruvbolag som köptes i början av året och gett riktigt bra avkastning på över 100 % i år, se nedan.


Det visar sig alltså att jag underpresterat de index jag egentligen varit investerad i, alltså svenska mid cap och gruvbolag, och jag hade klarat mig bättre att investera i dessa index. Däremot så hade jag inte investerat i dessa sektorer om jag inte börjat investera aktivt, vilket gör att trots att jag underpresterat dessa index så har det visat sig vara vettigt ändå. Men detta visar på att många gånger är det den underliggande tillgångsklassen, inte själva aktierna, som driver avkastningen. Det är en viktig insikt och bra att ha med sig in i framtiden. Många gånger är det en underliggande faktor, bransch eller valuta som driver avkastningen, inte ens aktieval.

onsdag 10 augusti 2016

Orsak och verkan på börsen

Det är ganska svårt att se sambanden mellan orsak och verkan på börsen och man blir lätt lurad att tro det är något annat som orsakat något. Ett exempel på något sådant från vardagen är när man försöker åtgärda orsaken till ett fel men det visar sig vara något annat. För mig hände det när jag var ute och sprang och ljudet hackade på min ljudbok, vilket jag först trodde att det berodde på hörlurarna, men då det i själva verket var att ljudfilen var korrupt. Jag sprang i alla fall tre pass och vred konstant i hörlurarna innan jag förstod det, vilket gjorde att jag kände mig lite dum i efterhand.

Ett liknande problem med orsak och verkan insåg jag nu ha skett när jag analyserade utvecklingen i min aktiva portfölj. Den har gått riktigt bra i år, vilket jag trodde berodde på att jag valt ut rätt aktier och gjort en bra analys. Däremot insåg jag att den stora orsaken till årets utveckling var min exponering mot råvaruaktier och gruvbolag. Dessutom insåg jag att mitt val av att köpa enskilda aktier istället för breda ETF:er har dragit ner min avkastning och hade jag helt enkelt investerat i ETF:erna hade jag fått högre avkastning. Så den stora avkastningen kom helt enkelt från att ha investerat i rätt sektor och inte investerat i rätt aktier.

Det är just detta som är det svåra på aktiemarknaden och har fört mig allt mer mot att investera efter kvantitativa metoder. Jag tror att marknaden inte är helt effektiv och i stunder av överreaktion så finns det bra köplägen på marknaden. För att hitta dessa är kvantitativa metoder riktigt bra, då man oftast kan utnyttja andra aktörers brister med dessa. Så var det med råvaror och energi i januari i år, då det blev riktig panik i marknaderna och alla skulle sälja sina innehav.

Andra problem med orsak och verkan är också att se vad som driver avkastningen. Det kan man framförallt se i de kvantitativa portföljerna där avkastningen har skiljt sig mellan + 100 % till -30 % för aktier köpta efter samma värdemått. Vad som drev den ena aktiens avkastning och inte den andra blir först klart i efterhand. Det är också det som gör det svårt att investera efter dessa aktivt, eftersom man ofta kan göra upp förklaringar i efterhand om varför den ena aktien gjort det ena eller det andra. Dessutom tenderar man gärna sälja av vinnarna och behålla förlorarna, vilket jag själv gjort flera gånger senaste året.

Efter att nu riktigt noga följt börsen i något år nu och läst på en massa om forskning relaterat till aktier och tillgångar så förstår jag varför värde och momentum driver avkastning. Värde fungerar på grund av att investerare överreagerar och vill sälja allt, mycket för att inte underprestera på kort sikt. Momentum fungerar genom att trenden gärna fortsätter och allt inte ändras på en dag. Det är riktigt kraftfulla verktyg och även om inte orsak och verkan är direkt kopplade där så är de ganska bra indikatorer på framtida avkastning. Investerare i allmänhet är alldeles för duktiga att se orsak och verkan i alla möjliga saker för att driva priser till olika extrempunkter och som skapar lägen för de mer kvantitativt inriktade investerarna.

EDIT:
Fick intressanta kommentarer på Twitter och kom på att tänka på grafen nedan. Om man har haft en mid cap exponering senaste året, har man verkligen slagit index? Orsak och verkan återigen.


söndag 7 augusti 2016

Ombalansering i aktiva värdeportföljen

På grund av minskad tid för aktieanalys har jag valt att göra en liknande förändring i min aktiva portfölj som i de andra portföljerna och satsa på att endast balansera om portföljen en gång per år. Den kommer vara lika koncentrerad som de andra med tio aktier i portföljen och är tillsammans med net-net portföljen min exponering mot USA. Nu kommer inte portföljen vara fullt så aktiv längre, utan målet har snarare blivit att utforma en egen strategi. I år går jag främst på att köpa en välavvägd portfölj av amerikanska värdeaktier av hög kvalité (F-score), men målet är att vidareutveckla strategin fram till nästa ombalansering.

De kriterier jag valt till att använda är att köpa de aktier som rankats högst efter sammansatt värde (value composite) med en F-score på 7 eller över. Detta för att få fram de mest kvalitativa billiga aktierna som finns på marknaden som har positiv "momentum" i deras verksamhet, vilket ett högt F-score tyder på. Jag har valt att undvika gå efter vanligt prismomentum då värdeaktier generellt gått dåligt senaste året, men också för att aktier med högt F-score tenderar att klara sig bra utan momentum. Kollar vi på de aktier som kvalat in är det bara två av tio som har negativ avkastning senaste året och kravet på hög F-score har automatiskt sållat ut de aktier med högst momentum.

Processen har varit relativt enkel där jag använt följande screener och dubbelkollat att datan stämmer i deras resultaträkningar. Sen har jag använt Yahoo Finance för att enkelt få en översikt över bolagens resultat och balansräkningar för att beräkna F-score. Många företag har också kommit med halvårsrapporter, så jag dubbelkollade att deras F-score är på fortsatt hög nivå även med dessa. Det tar lite tid, men många gånger är screeners inte helt tillförlitliga när det gäller F-score. Listan aktier som kvalade in blev följande:


  1. Transocean (RIG)
  2. Atwood Oceanics (ATW)
  3. Greenbrier (GBX)
  4. Noble Corp (NE)
  5. Navios Maritime (NNA)
  6. Tsakos Energy Navigation (TNP)
  7. Benchmark Electronics (BHE)
  8. Best Buy (BBY)
  9. GameStop (GME)
  10. Wabash National (WNC)

De översta tre finns redan i portföljen och de undre sju kommer att köpas i veckan. Man kan se några intressanta teman på listan. Dels hamnade tre finansiellt starka oljeborrningsföretag i topp (RIG, ATW och NE), vilket inte är konstigt med tanke på den pessimism som finns bland oljeföretag. Detta gör också att två oljetankersföretag (NNA och TNP) har hamnat på listan, vilka hamnat i liknande sits. Konstigt nog borde oljetankers gynnas av den billiga oljan, vilket de ser ut att göra om man kollar deras resultat och balansräkningar (båda får F-score 8). 

De andra bolagen på listan ovan innefattar tre till teman. Dels är det Greenbrier och Wabash National inom transportsektorn, Greenbrier gör godsvagnar och Wabash gör trailers till lastbilar. Best Buy och GameStop har påverkats av internetförsäljningen så som Amazon och Steam, medan Benchmark Electronics är ett OEM företag. Det var nära på att hamna flera OEM företag och det finns en del teknologibolag som är billiga i dagsläget, inklusive kända jättar som Western Digital och Micron.

Portföljen är en riktig "contrarian" portfölj och har aktier i de branscher ingen vill ha för tillfället, oljerelaterade bolag, shipping bolag, transport och vanliga butiker. Som vanligt med kvantitativa strategier kommer vissa gå bra framöver medan andra kommer gå mindre bra. Mina andra kvantitativa portföljer innehåller aktier som gått upp över 100 % sedan köp, men också ner -30 % sen köp. Det är lite det som är tjusningen med dessa kvantitativa portföljer, man vet inte på förhand vilket bolag som kommer att gå bäst utan det kan verkligen skilja sig åt. 

Kollar man på statistiken för portföljen som helhet så är det bolag med ett marknadsvärde på 700 MUSD i snitt, har ett P/E-tal på 6, handlas till P/B 0,9, P/S 0,5 och EV/EBITDA 4. Utöver det har bolagen en shareholder yield på 11 %, så för utdelningsinriktade investerare bör det vattnas i munnen. Ta t.ex. Best Buy, som handlas till P/E 11 och stadig intjäning samt köper tillbaka aktier motsvarande 10 % av marknadsvärdet utöver en direktavkastning på 5 %. 




Nu får vi se hur denna värdeportfölj kommer att gå det kommande året, men jag har en förhoppning att värdeaktier kommer få revansch i USA efter några år av dålig prestation. Men man vet aldrig och det är också bra att förbereda sig för att portföljen kan underprestera index.

torsdag 4 augusti 2016

Månadsrapport juli

Det har varit en ganska intressant månad som passerat, sentimentet har vänt och börsen är upp 5,5 % under månaden. S&P 500 har nått nya höjder och har de senaste veckorna legat nära all-time-high. Här i Sverige har värdeaktier gått bra och de kvantitativa strategierna har gått upp med 8 % denna månad. Sedan jag börjat starta med att investera med kvantitativa/mekaniska strategier på svenska börsen i början av förra året har de slagit index med över 30 %, se utveckling nedan.


Mycket av avkastningen för de kvantitativa strategierna är den höga avkastningen för mid cap index, som under samma period gått upp med 45 %. Trots den höga avkastningen för mid cap så har få småbolagsfonder kunnat fånga denna uppgång och det är bara en småbolagsfond (Carnegie Small Cap) som klarat att slå de kvantitativa portföljerna.

Det är lätt att efter sådana här tider av hög avkastning mot index att tro att sådana här strategier alltid kommer ge bra avkastning, men det är viktigt att komma ihåg att det går i vågor och att de kan underprestera index då och då. Ett bra exempel är i USA där värdeaktier gått dåligt de senaste åren.

De aktiva strategierna som ligger investerade i USA har gått blandat denna månad. Första månaden för net-net portföljen har varit bra och den har gått upp med 7 %. Däremot har det skett en vändning i råvarurelaterade bolagen och många av dessa har gått ner, vilket gjort att många råvarurelaterade bolag har fallit mycket. Oljan har gått ner från 50 dollar fatet till 40 dollar fatet, vilket har påverkat råvarubolagen mycket. Trots nedgångarna ser vissa det som ett bra tillfälle att köpa dippen i en andra våg uppåt, se detta inlägg, och vi får hoppas att de har rätt. Samtidigt varnar skribenten för att jaga direktavkastning och utdelning, vilket också gått bra i år och nu ligger på riktigt höga värderingar.

Vi får se hur den kommande hösten kommer att ge, råvarurelaterade tillgångar är fortsatt billiga men det kan komma ytterligare nedgångar där. Här i Sverige är inte börsen direkt dyr och många aktörer verkar tro på vidare uppgångar, men i USA har börsen blivit desto dyrare och PE är där över 25. Trots en dyr börs verkar det vara ett riktigt bra tillfälle att investera i värdeaktier globalt sett, se detta inlägg. På samma blogg motiveras också att det är inte helt självklart att börsen är för dyr, se detta inlägg. Också här i Sverige har MSCI Sweden Value gått sämre än MSCI Sweden senaste året, vilka följer svenska storbolag. 

tisdag 2 augusti 2016

Värde med kvalitetskriterier

Oavsett om man är aktiv investerare eller investerar mekaniskt i aktier så är det bra att gå på empiri över vad som funkar när man ska investera. Att endast köpa efter simpla värdemått, som bolag efter P/E, P/B, EV/EBIT, Value composite, eller net-nets leder oftast långt och är oftast strategier som gått bra historiskt sett, men det går göra bättre. Det de första investerare vill göra är att göra något extra, antingen genom att göra en djupare analys, ha en checklista eller ha extra mått på kvalitet. 

Det enklaste och minst intuitiva kvalitetsmåttet är momentum, alltså prisuppgång. Köper man de bolag som har haft högst prisuppgång de senaste månaderna brukar det ge klart bättre resultat än att köpa de helt billigaste aktierna. Totalt har det gett några procent högre avkastning per år än enbart värde och studier som O'Shaughnessy gjort i "What works on Wall Street" har visat på att det ger en klart högre och jämnare avkastning. Utöver det så har en portfölj bestående av deras sammansatta värdemått Value composite med momentum endast sett nedgångar på mer än 20 % totalt fem gånger de senaste 50 åren, mot många gånger fler än för simpelt värde. Som rent mekanisk strategi blir då värde med momentum en enkel strategi att implementera.

För de mer aktiva investerarna är däremot momentum lite svårare att implementera, speciellt om man är värdeinvesterare som letar fynd. Själv har jag märkt det när jag letat efter investeringar, speciellt när man vill vara så kallat 'contrarian' och gå mot strömmen och fynda. En mer aktiv approach är därför då att ha en checklista, eller använda en approach liknande den de har på Alpha Architect. De har visat att om man köper de billigaste aktierna av högst kvalitet så kan man prestera lika bra som momentum om inte bättre. Också är en sådan approach lik den som superinvesterare som Warren Buffett och Joel Greenblatt har haft.

Det viktigaste är fortfarande att investera efter värde och det är det som oftast ger den höga avkastning. Visst kan man investera efter kvalitet som många gör till bra resultat, men ofta kan det leda till att man överbetalar för kvaliteten. Momentum för sig funkar också bra, men det är klart mer volatilit än värde med momentum. Flera gånger har man fått uppleva krascher på 60-70 % och man ska också vara trygg med att ha bolag som Fingerprint och Sensys i portföljen. Kan klart vara svårare än att ha billiga företag i portföljen.

Själv gillar jag både att investera efter värde med kvalitet eller momentum och tror man kan komma långt på båda sätten. Som aktiv investerare kan man utveckla sitt kvalitativa system och försöka köpa bolag av allt högre kvalitet, men för den mer passiva/mekaniska investeraren så funkar värde med momentum riktigt bra. Jag har valt att använda båda angreppssätten, att investera helt mekaniskt för att begränsa mina egna personliga misstag och att investera aktivt efter ett eget system som man kan utveckla och bygga vidare på. Allt eftersom kan man utveckla sitt system för att hitta de billigaste och mest kvalitativa aktierna där ute.